Där rosor aldrig dör

Min kväll har varit både bra och dålig faktiskt. Den började bra, sjönk till botten och till slut gav den mig åter igen ett leende på läpparna. Vi hoppar över början och mitten, och börjar i slutet av mitten, när kvällen var som sämst. Here it comes, jag älskar regn och när jag suttit hemma för länge och kände hur tårarna bräde bakom ögonlocken så tog jag mitt paraply och gick ut. Efter en kort promenad bestämde jag mig för att gå till statoil (statoil i mitt hjärta). Håll i er nu för det var nu det hände grejer, jag kom in på statoil och det var folktomt, klockan var strax efter elva, bara jag och killen i kassan där. Han börjar lite smått prata med mig och såg på mig att jag var ledsen så han frågade vad som hänt. Och helt plötsligt står vi och pratar om våra misslyckade liv, haha! Han var en otroligt härlig kille och det var ett av de ärligaste samtalen på länge. Shit, dags att börja hänga på statoil!

Nu ska jag äta glass under täcket och kolla på film, god natt ♥


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0