It's unlike anything

"En samling människor som antagligen hade stavat Morrissey med ett s om de bara vetat vem han var. Mix Megapols målgrupp, glatt ovetande om allt"

Läser en fantastisk bok (citatet ovanför kommer ur den). Citatet beskriver en känsla jag ofta känner. Det är liksom så det är på något vis. Hur som helst. Boken. Ibland skriver han en mening från en låttext mitt i texten. Det är helt underbart. Så nu har jag börjat leta efter "dolda referenser". Han kan skriva tex; "I en rad av idioter står han först i kön" Eller "Det var mörkt den där kvällen han gick hem" (tror  dock det är jag i originalet).


Tears never show in the pouring rain

Idag gick jag ut och sprang i ösregnet. Skönt var det. Skönt som fan. Jobbigt var det också. Men mest skönt. Att springa i regnet är underbart, och något jag ska börja med. Blev helt dyngsur. Man kunde vrida ur mig som en disktrasa efteråt. Kick.


En sån som alla säger aldrig kommer bli någonting

Vill bara gråta. Hela tiden vill jag gråta. Grät nyss. Ska gråta igen nu.

The end of time

Har precis skrivit nationella i matte a. Och det gick så. himla. dåligt. Mår skit över det här nu. Vill bara gråta, så dåligt gick det. Kommer vara ett asocialt retard resten av dagen. Men snälla låt mig.

But it's a cruel cruel worl

Ikväll var jag på Johnossi på grönan. Markus Krunegård kom in på scenen och jag skrek av lycka, jag blev så himla glad. Samtidigt tar jag upp mobilen ur fickan, ett nytt sms. Min kompis skriver "Henrik Berggren är bokad till Siesta, och jag ska dit". Detta hände i samma stund som BD-märket på min jeansjacka låstnade. Plötsligt var jag inte lika lycklig. Jag inbillade mig att det var ett skämt, och att han bara ville skoja med mig, eftersom det inte finns en chans att jag kan åka till Siesta när jag en halv månad senare ska till p&l. Det finns helt enkelt inte pengar. Jag hade en fantastisk kväll och Johnossi var grymma. Men så fort jag kom hem kollade jag hemsidan och ryktet stämde. Nu är jag lite nedstämd över detta men tröstar mig med att det är hur många grymma band som helst som ska till Peace & Love. Även om ingen kan mäta sig med Henke B.

De som inte var på Johnossi missade något, speciellt när de spelade Man must dance.
H e r r e   m i n   s k a p a r e

You make it real

Jag älskar när folk refererar till något som bara vissa förstår. Det är hur underbart som helst. Speciellt om man själv förstår det. Tex när Fridah Jönsson för ett tag sen twittrade : Jag har ingen krönikeidé sorry, /Fridah. Detta syftar såklart till skivomslaget som jag la upp för ett tag sen där det står: Jag har ingen omslagsidé sorry, /Martin. (Hon twittrade om det efter att jag lagt upp bilden, så att ni inte tror att jag la upp den bara för att hon "skrivit" om den). För vissa var detta inget konstigt utan bara ett helt vanligt twitter-inlägg. Om man inte vet att det ska referera till något speciellt så är det ju som sagt helt vanligt. Men om man förstår vad det egentligen kommer ifrån så är det underbart.

Ett annat exempel är när Håkan sjunger: Kan du älska mig som Theo Jensen älskar gitarren? För vissa är detta bara en mening som vilken annan. Men för folk som vet vem Theo är får meningen en helt annan betydelse.

Bara så länge våra hjärtan klarar av att slå

När någon börjar lyssna på samma musik som mig så blir jag ledsen och förtvivlad. Men när man hittar någon som redan lyssnar på det jag lyssnar på så är glädjen obeskrivlig. Konstigt men sant.


But you wont hold my hand

"Everyone says love hurts, but that isn't true. Loneliness hurts.
Rejection hurts. Losing someone hurts. Envy hurts. Everyone gets these things confused with love,
but in reality love is the only thing in this world that covers up all pain
and makes someone feel wonderful again. Love is the only thing in this world that can not hurt."

I don't wanna get over you

Sorrow found me when I was young,
sorrow waited, sorrow won.


RSS 2.0