Jag känner mig smutsig, äcklas lite över mig själv. Vill duscha tills jag är ren igen. Tvätta av mig all skam från min kropp. Vrida ut och in på mig själv och dra ut det som finns där. Dra ut allt det dåliga och låta det bra vara kvar. Jag känner mig som en dålig människa och önskar lite att jag var någon annan. Känner mig nästan redan som någon annan, som någon patetisk människa utan hjärta och känslor. Någon som kan göra allt i sin makt för att förödmjuka någon som en gång stått en nära. Kanske närmst. Känns som om jag sjunkit till botten, lägre än jag någonsin varit, även om jag hade mina stunder förut. Det är en ångest som sakta sprids genom hela min kropp och stannar vid hjärtat, och sakta färgar det svart. En ångest som tar över alla andra känslor just nu. Det är inte jag. Det är någon annan. Det måste det vara. Förlåt.